9 juni 2015

Resor och sökandet efter den nya människa efter cancern

Efter rehablägret tidigare i veckan så hann jag mer eller mindre bara hem innan det var dags att packa  igen. En tjejhelg som mamma, syrran och jag bokat in sedan länge. Vi försöker hitta på något varje år, förra året var det Paris,  här också. I år blev det lilla Enköping, där mamma har en liten sommarstuga. Nu sitter jag på ett 2,5h försenat tåg på väg hem, dessutom baklänges. Brukar alltid med stor möda boka så jag åker framåt, kan må lite illa annars. Ska bli så skönt att komma hem igen och få tillbaka rutiner med yoga, fasta (16:8), meditation och bra mat. Även om det verkligen inte varit någon fel på maten, den har varit toppen. Det har bara blivit lite mycket av det goda. Syrran lurade på mig järntabletter som jag aldrig mer ska pröva. Magen blev helt ur balans. Men efter lite tid och kamomillte, med mynta, en kopp kall potatismjöl så är den nu på banan igen. Behöver nu bara få lite lugn och ro för själen efter dessa intensiva dagar, med mycket resa, nya och gamla miljöer.

 Huvudet klarar inte riktigt av allt som förut, det är bara att inse. Detta var en del av det vi pratade om nere på Österlen, att många söker sig tillbaka till den man var innan man blev sjuk i cancer. Men den personen kommer inte tillbaka hur mycket vi än letar. Det är inget som sjukvården tar upp, vi ska själva inse detta. Hur ska man då "lära känna" den här nya personen, om man inte ens vet att hen existerar? När ska man hinna med det? Efter operationen? Eller kanske när man börjar arbeta igen? Jag har många tankar om hur vården kan förbättras på många plan, vi förväntas bl.a klara oss själva så fort vi är "friskförklarade" eller så fort vården inte längre kan hjälpa oss. Då är det ju "bra" eller? Dags för sjukvården att tänka mer utanför boxen. Under tiden man går på behandlingar, väntar på olika provsvar så har man fullt upp med att fokusera på detta. Ofta i samband med att man arbetar hel eller deltid och försöker få livet att rulla på som vanligt. Sedan när allt detta tar slut då kommer bakslaget. Jag tycker det känns skönt att ha gått igenom det. Jag ser det som en del i läkandet och som en del i att hitta mitt nya jag. Jag har fått tid till att hitta min egen väg och finna de behov jag har. Många lider dessutom av komplikationer från operationer, strålningar o.s.v som man måste lära sig leva med, hur ska man lära sig att acceptera att kroppen inte är som förut? Det kanske ser så ut på utsidan, så det är inget någon utanför tänker på. Men vi som har det inom oss måste leva med det för resten av våra liv. Vi kan inte få tillbaka det vi förlorat, vi kan inte få tillbaka den gamla kroppen, själen eller hjärnan. Vi är den vi är nu.

Mina ledord nu är:

- Trädgård, skog & natur
- Vatten
- Hälsosam mat
- Rena produkter både ut och invändigt
- Lyssna på kroppen
- Yoga & meditation


Här satt jag för snart en vecka sedan och njöt av förmiddagssolen, doftande syrener och skön fågelsång.

foto: Living by Miriam


A holistic healthy lifestyle!
Inredning, trädgård, skönhet, mat, hälsa & anticancer




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för du tar dig tid att skriva en liten hälsning. Det gör mig väldigt glad! :-) Om du har specifika frågor mail mig gärna.

Thanks for leaving a message.
Love Miriam

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...